Nu äntligen har jag tagit studenten!
Jag trodde faktist aldrig att jag skulle stå ut och gå klart skolan då jag har vart så himla skoltrött så länge!
Men nu äntligen är det över!
Eller ja fram till några år när jag vill utbilda mig till hovslagare, men det kommer ju dröja lite innan jag gör det.
Men jag ska ta det från början till slut och måste börja med och berätta lite om torsdagens äventyr.
I torsdags så fixa vi flaket, Jag och Fanny jobbade på riktigt bra med att sätta upp alla lakan och de björkarna som skulle sitta bak på flaket. Några i klassen jobbade stenhårt innan med att göra lakarna och killarna va skit duktiga på att fixa golvet som verkade vara lite pyssel.
Sen blev det fotografering till studentkatalogen så efter all svett och slit fick man dra på sig en klänning och fota. Efter fotograferingen så hade vi nått lakan kvar att sätta upp så det blev ombyte igen och fixa klart det. Klockan 18 hade vi studentmiddag uppe på Arctura. Vi hade det riktigt roligt och det kom både många skratt och även tårar från vissa elever.
Våran lärarsång tror jag dom tyckte va ganska bra, vi var väldigt snälla i våran text och de va bara 2 lärare som blev lite sågade, annars va vi bara snälla :). Jag vill ge en stor eloge till Fia och Ellinor som hade skrivit extremt bra studenttal också!
FREDAGEN
Började med studentfrukost uppe på skolan som var riktigt god och lyxig med massa frukt och baguetter.
Sedan började våra avslutningscermoni, De hölls tal av några fler elever i klassen nu och alla va grymt duktiga på det. Det enda talet som var jobbigt att lyssna på var Evelinas då hon började gråta i början så det var när att till och med jag skulle börja gråta där.
När allt var klart fick vi våra betyg och skulle springa ut till föräldrarna, väl ute så skulle man sjunga studentlåten och det var väl inte så många i klassen som kunde den, men vi klara de hyfsat bra.
Efter kramkalas med alla och ännu mer fotografering av föräldrar och till skolans vägg så blev det lite lunch. Jag var så mätt efter frukosten så åt inget men fick höra att maten var riktigt god iallfall.
Det bar av till stan för att åka flak, fram med vinflaskan och öl sen körde vi på och hade den roligaste stunden med varandra. Jag åkte bara i 2 timmar men lyckades dricka upp allt ändå. Lagom full och glad så skulle jag åka därifrån och begemig till Dvärsätt och då kom TÅRARNA!
Jag började gråta när jag skulle säga hej då till klassen och det är inte riktigt min sak att gråta men dom bara kom så då kom jag på att denna klassen som jag har tillbringat nästan 2 år med och inte kännt att jag har passat in särskilt väl i har endå satt sig i hjärtat på mig. Ni har gjort mig till den jag är i dag och skulle det inte vara för alla konflikter jag har vart i på skolan så skulle jag aldrig ha utvecklats till den personen som jag är nu när jag sitter och skriver det här. Sen har det inte alltid varit konflikter och tråkiga dagar utan jag har haft extremt roligt också.
Kommer inte finnas en människa i klassen som jag inte kommer att komma ihåg om 40 år och berättar om min tid när jag läste på Dille gård i Östersund. Jag har en berättelse om alla personerna och det är minnen som alltid kommer att finnas kvar.
Det blev ett väldigt kort fika i Dvärsätt med Billy och Christofer innan jag fick skjuts av Christofer in till stan för att träffa Tove som är Kodas uppfödare, hon ville hälsa på han nu en gång för man vet ju aldrig bestämt hur lång tid det tar innan han kommer upp hit igen.
Men sen va det den där hemresan också, jag såg inte så jätte mycket fram emot den då jag hade dragit i mig lite alkohol. Men jag nyktrade till ganska snabbt och runt 21 så började jag väl bli lite små bakis, har suttit i baksätet och druckit en massa vatten men har inte så himla ont i huvudet iallfall. Vid halv 12 så va jag så himla trött så satte mig skönt i bilen och sov en halvtimme, sen skulle dom byta förare så vaknade till men så fort bilen började rulla så sov jag igen och vaknade när vi svängde upp på våran väg.
I morgon är det bara att packa ut bilen och städa den lite innan vi lämnar tillbaka den till mormor och morfar sen ska jag ut till stallet och träffa min underbara Benjamin som jag har saknat så mycket. I stallet ska jag även plocka av Birk skorna och ser han bra ut i fötterna och jag vågar peta på honom så blir det att sko han också annars så barfotaverkar jag honom så han får gå barfota en liten period.
Nu är jag så fruktansvärt trött så jag måste gå och sova nu.
Ni får ha et bra alla där ute.
God natt
